thursday

jag fortsätter att förtränga verkligheten, jag förtränger det som är normalt för andra och så fort jag är i närheten av det som anses vara normalt gör det ont i hela mig. det normala försvinner och blir mindre och mindre samtidigt som mina tankar ökar och ökar. vad som är normalt är någonting jag inte längre vet, någonting jag är omedveten om.

vad är normalt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0