Ont
idag är ingen bra dag. Känslan efter gårdagens misslyckande sitter fortfarande kvar i kroppen. borde äta någonting då jag ska ut på en promenad med Sebastian om en stund men klarar inte av något mer än att dricka kaffe. Vill inte sitta på golvet, gråta och knappt kunna andas med pappas armar runt mig igen. Jag vill inte känna den fysiska smärtan som växer i hela kroppen. Därför får det räcka med bara kaffe idag.
nu ska jag återgå till ekonomiplugget, även fast det är svårt att fokusera då tankarna skriker på mig är det ändå skönt att ha något att göra. Puss
Och världen, förtjänar inte dig
Okej, hur gick det nu igår?
Psykologen bedömde snabbt att jag inte kunde få den hjälp jag behöver där utan att det är specialister på ätstörningar som kan ge mig mest hjälp. Jag ska förmodligen även få börja med ångestdämpande tabletter, vilket känns sådär. Även fast det kommer hjälpa mig tycker jag det är obehagligt med sådana tabletter. Plötsligt känns allt så allvarligt när tabletter blandas in..
Har iaf idagenat en bra dag med fina tjejer som var på besök i älskade Göteborg. Även fast klumpen i magen ständigt gjorde sig påmind var det skönt att få skratta med "gamla" vänner. Tog en skön promenad hem i mörkret vilket var väldigt skönt. Även fast jag hade cykeln valde jag att gå, kände att jag behövde tänka igenom allting och känna efter hur allt egentligen känns. Nu ska jag plugga lite sen ska jag mysa med en kopp te och en bok. Puss
haft bästa nollningen
fjärde september
jag har fortfarande inspark vilket resulterar i väldigt lite tid över till annat som inte har med chalmers att göra. Dock gör det mig ingeting då jag verkligen har sjukt roligt hela tiden. Klart jag är väldigt trött efter alla sena nätter och alla kvällar med väldigt mycket öl, men jag har så otroligt roligt att tröttheten inte spelar någon roll. I fredags hade vi bastusittning. Vi spelade ölspel med de äldre I:arna vilket resulterade i att jag fick dricka i princip hela tiden. Dock blev det inte så mycket bastu då tiden gick väldigt fort, bastade väl i tre minuter och då diskuterade jag Håkan med en phadder. Bastusittningen var verkligen en av de bästa kvällarna hittills. Fast lördagen var lika bra, först sittning i älfsborgs fästning och sen stor fest i kårhuset. Efter att ha hällt öl och vatten på varandra somnade jag gott i Michaelas goa säng.
Jag har träffat väldigt fina vänner som jag klickar otroligt bra med, jag har fjärilar i magen, jag har hittat hem och jag är för första gången på länge påväg till att bli lycklig.
Bästa bästa Hanna. Tänk att det krävde en flytt för att få mig att inse vem som är mina bästa vän. Det är du som har hört av dig och frågat hur jag har det och hur jag mår. Det är du som intresserar dig hur det går för mig och det är dig jag vill ringa varje gång något har hänt. Att du ska flytta ifrån Sverige till USA är något jag verkligen inte vill inse, vi har ju alltid funnits där för varandra. Ända sedan jag föddes. Dock vet jag att vi kommer klara detta, när du kommer hem kommer vår vänskap vara ännu starkare och ännu bättre. Bästbästbäst är du
glädje
Mycket har hänt sen senast. Jag åkte iväg från kalla Sverige för fem dagar i Magaluf med två av mina favoriter. Efter fyra dagar med sol och fem festkvällar satte jag mig själv i en taxi för att ta flyget hem till Göteborg. Jag kom hem sent söndagskväll och i måndags umgicks jag med mamma och pappa. Det var igår allt nytt hände. Jag hade min först dag som chalmers student. Pirrig som tusan gick jag till götaplatsen och mötte upp hundratjugo andra nervösa I:are. Det är sådana tillfällen man är glad för att man är social. Ångrar inte ett dugg att jag började universitetet direkt. Fyfan va kul detta kommer bli. Alla på I är underbara och det känns så jävla bra. Mina förmodar om att det bara var nördar som gick på chalmers är som bortblåsta. Okej, de flesta linjerna är mest nördar och töntar men verkligen inte på I. "Vi på I är snyggare än ni" lyder våran ramsa och jag kan lova att den stämmer till hundra procent. Kommer bli grymma fyra veckor
Träningen har hamnat lite åtsidosatt den senaste tiden och kroppen känns sliten men jag försöker få in en långpromenad varje dag vilket bidrar till att kroppen pallar med allt. Sedan måste jag även bestämma mig vilket gym jag ska träna på, finns så sjukt mycket att välja emellan. Ajja, jag tänker fan ta tillvara på dessa veckor och dricka så mycket alkohol jag vill även fast kroppen kommer skrika nej tusen gånger.
underbar helg med favvon
ett uppvakande
när alla lögner och smärta hinner ikapp en efter att i månader har förnekat och försökt att inte känna. just nu händer detta, tårarna rinner nerför kinderna och ångestklumpen i magen vägrar bli mindre. Det intensiva mattepluggandet de senaste veckorna har satt höga krav på mig och idag är första dagen jag bryter ihop och känner att jag inte klarar av förväntningarna. Osäkerheten med att flytta helt ensam till en ny stad och lämna sina bästa vänner och familj är också en stor bidragande faktor till ångesten. Och sen, om jag ska vara ärligt, så är en del av ångesten förknippad med ätstörningen. Fast nu på ett helt annat sätt än innan, jag blir arg och får ångest på mig själv för att jag helt enkelt inte har klarat av att bli hundra procentigt frisk än. Jag som innan alltid klarat allting jag velat, aldrig misslyckats med något har inte klarat av målet att bli frisk. Jag hatar mig själv för att jag tillåter mig att tänka negativt om min kropp och att jag tillåter mig själv att stå i underkläder framför spegeln och kritisera varenda del av den kroppen jag ser. Att ångesten är en del av mig, det vet jag. Det har ingeting att göra med ätstörningen utan ångesten är något jag alltid kommer att ha. Det är en del av mig. Men när man har vant sig vid att ha bra dagar utan panikattacker och ångestattacker är det extra jobbigt de gånger ångesten hinner ikapp än. Jag har ju nästan glömt hur ångest känns. Men nu ikväll har jag blivit påmind. Påmind om att jag lever och att även jag har känslor. Jag hoppas att jag vaknar upp och känner mig bra imorgon, jag vet iallafall att jag kommer må bra så fort bästa Hanna kliver av bussen för att tillbringa helgen här i Göteborg med mig.
Ätstörningen förstörde mycket
Efter flera år av en dålig livstil präglad av hetsätning och svält är det inte konstigt att kroppen påverkas. Det som jag än idag märker av är:
- Det största problemet jag har idag är min mage. Att antingen hetsäta eller inte äta alls har gjort att min mage blir knäpp av oregelbundenhet. Men det jag märker mest av är min tarm. Efter att ha laxerat eller spytt efter varje måltid under ett års tid svullnar min mage upp såfort jag äter svårsmälld mat. Tarmen är inte van vid att ta hand om maten. Därför äter jag lättare måltider för att inte ligga med kramper i flera timmar.
-Matsmältningen. När man svälter sig själv eller hetsäter förstör man sin kropps naturliga metabolism och matsmältning. Skulle jag inte blivit sjuk hade jag förmodligen ha samma metabolism nu som jag hade innan. Precis som mina föräldrar och min bror kan äta extra mycket av allt utan att gå upp i vikt, deras kroppar tar hand om det som blir "över". Jag kan inte idag göra detta vilket gör att jag måste ha en regelbunden kost utan massa extra hela tiden.
- Ingen känsla på hunger och mättnad. Antingen känner jag inte hunger på flera timmar eller så kan jag äta hur mycket som helst utan att bli mätt. Det som stoppar mig från att äta ihjäl mig är illamåendet och den krampande magen.
Min kropp idag
Min kropp mår som bäst när det är stark och uthållig. Efter flera månader med mycket alkohol och fest var jag varken stark eller uthållig. Månader jag inte ångrar ett dugg eftersom det var de bästa månaderna i mitt liv. Att ta studenten är något jag skulle göra om varje dag om jag hade chansen. Men iallafalla, efter de intensiva månaderna med lite träning och lite sömn var jag otroligt svag. Min IBS-mage som kräver bra kost och regelbundna måltider mådde förjävligt och var helt ur funktion och enormt uppsvälld. Konditionen var urusel och musklerna var klena som spaghetti. Att komma in i nya rutiner är svårt men idag är jag på rätt väg. Regelbunda måltider och träning gör att ätstörningstankarna och kaloriräkningen håller sig borta och att kroppen känner sig stark igen.
För att klargöra igen, mitt mål med träningen är alltså inte att bli smalare utan att bygga mer muskler och få en fastare kropp.
Bilden visar mig idag, musklerna börjar komma fram igen. Dock är jag fortfarande lite för tanig vilket innebär att mer muskler ska byggas.
Hälsa
En viktig del i mitt liv, som alltid har varit det och alltid kommer att vara det är träning. under tiden när jag var som djupast i anorexin fanns träningen där som en stöttepelare. Även om den hjälpte mig att bränna extra kalorier och fick den sjuka delen av mig att bli glad fick den även den friska delen av må bättre. Träningen var ju det enda som var exakt som innan, som innan jag blev sjuk. Det var min vardag och min rutin, inte något jag skapat tillsammans med ätstörningen. Nu när jag mår bra igen kommer jag rikta in min blogg mer på det jag älskar mest, min träning och min hälsa. För mig är lycka att äta rätt och träna eftersom det är då jag mår som bäst. Jag vet att massor av mina nära och kära tror att jag inte kan äta vissa typer av livsmedel därför att ätstörningen förbjuder det, men så är det inte. Min kropp mår bättre av att äta mindre kolhydrater och att träna ofta. Jag ser alltid till att äta extra protein istället för att behålla min vikt. Att äta mindre kolhydrater är inte ett sätt att gå ner i vikt för mig, utan något som gör att jag mår bättre och att min kropp mår bättre.
Jag skriver detta med stor ärlighet, ni som läser får tro på det, eller inte tro på det. Men detta är sanning, jag mår bra men jag vill leva ett hälsosamt liv och ett hälsosamt liv för mig är inte att äta skräpmat varje dag och aldrig röra på sig.
Sommarlov
Mitt sommarlov har börjat för flera dagar sen men det var först igår jag verkligen njöt av det. Började dagen med en stund i solen men efter en stund då min rastlöshet kom fram gav jag mig ut på en långpromenad istället, mycket bättre och skönare. Kom hem och umgicks lite med familjen för att sen fixa mig och mötta upp alla mina bästa tjejer. Massa prat och skratt blandades med alkohol och allt var så himla bra. Vid tio bestämde sig jag, tillan, Elin och Amanda att dra vidare så vi gick till bongo och mötte upp Elias, Kristian och Albin. Vi satt och tjötade, drack öl och njöt av sommarvärmen. Vid tolv gick vi allihopa till centrum och köttade. Efter dans, prat med lite för gamla män, alltför många daskningar på min rumpa och en mogen invit var det skönt att gå hemåt. Somnade skönt i sängen sen och för en gångs skull med ett leende på läpparna.
Bort härifrån
Har haft den värsta ångesten på länge idag och igår. Ärligt har jag flera gånger varit nära att spy upp all skit inom mig eller skära så djupt att allt slutar göra ont. Jag vet inte om det har att göra med att jag levt som värsta tjockisen senaste dagarna och ätit för att minska smärtan. I vilket fall gör allt så jävla ont och tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag hade iaf mitt livs bästa dag på studenten, för verkligen glad hela dagen tills ångesten växte fram och det ömmande hjärtat gjorde sig påmind. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska ta mig ur detta, helst av allt vill jag bara somna och vakna upp om tre veckor eller inte vakna alls.
vill inte
fyhelvete vad det gör ont, jag vill inte lämna det bästa som hänt mig. den största delen av mitt hjärta och min bästa vän, jag ska fan bli gammal med dig!
Jobbigt
Sitter med tårar rinnande nerför kinderna och försöker förstå. Överallt på Facebook och twitter finner man bilder och sorliga avsked till han som valde att ta sitt liv. Han som valde att lämna allt för något han tror är bättre. När jag ser alla hans vänner som sörjer och mår dåligt får jag ont i hela kroppen. Hur kan jag har varit så egoistisk att jag flera gånger har varit nära att fly härifrån. Jag har oändligt många gånger planerat och bestämt hur jag ska genomföra min flykt men det var alltid något som stoppade mig. Kärleken. Kärleken för min familj och för mina älskade vänner. Jag vill inte se dom lida, jag vill inte att dom ska må dåligt över ett beslut jag tagit. Därför valde jag att leva, att leva det livet jag är ämnad för. Tack vare kärleken kämpar jag dagligen och varje gång en vän är lycklig får jag energi till att kämpa en dag till
stolt vän över världens finaste
sen ramlade jag ut såvitt jag vet
har haft några riktigt fina dagar denna vecka. Måndag och tisdag var det balen som gällde, drack massvis med alkohol hela dagarna och njöt av bra sällskap. Onsdag spenderades i sängen, sliten som fan, med en stor godispåse. I torsdag åkte jag fram och tillbaka till Eksjö två jävla gånger. Varför? Jo, först var jag tvungen att vara på sjukhuset halv åtta på morgonen för att svälja en kamera och få utrustningen jag skulle bära hela dagen. Åkte sedan hem för att åka tillbaka åtta timmar senare för att lämna tillbaka utrustningen. Seg dag. Igår började dagen med att alla treor på skolan möttes upp på vätterstrande för att umgås med lärarna. Vi spelade volleyboll och fotboll och bara hde det gött. Älskar mina klasskompisar. Kvällen började hos Amanda där vi förfesta och hade det hur bra som helst, fortsatte kvällen i stan där jag mest gick runt och log och umgicks med fina vänner. Ikväll är jag pået igen och ska snart bege mig till förfesten och sedan fortsätta kvällen med att dansa på något gott ställe. Det destruktiva och ätstörningstankarna påminner mig ständigt om hur ful och tjock jag är men jag försöker tänka på annat och hitills har jag hanterat det någorlunda bra. Albin är så glömd, jag har verkligen insett hur omogen han är och att jag är värd någon bättre. Allt känns bra och ikväll ska jag fortsätt att le och njuta av att jag tar studenten om sex jävla dagar!
bilder ifrån förra lördagen hemms hos lisa <3
Stolt
Vaknar upp och känner lycka genom hela kroppen. En vecka kvar till studenten och jag börjar inse att jag borde vara stolt över mig själv. Jag går ut gymnasiet med fyra vg och resten mvg. Jag har tagit mig igenom fem veckors vård på sjukhuset. Jag har tagit steget till att flytta hemifrån och det känns mer än bra. Jag har avslutat en kompisrelation som gav mig så mycket men samtidigt fick mig att må ännu sämre. Det jag är mest stolt över är den personliga resan jag gjort den senaste tiden. Jag har växt upp och mognat till att bli vuxen och lärt mig ta egna beslut. Lycka är ett starkt ord som jag inte kommer känna till hundra procent förrän jag mår bra igen, men idag känner jag mig stolt. Stolt över mig själv och den resa jag har klarat av
Bara så länge det finns stjärnor över oss två
Kan någon berätta för mig hur man gör för att må bra?
En annorlunda smärta
Jävla skit människa. Aldrig i hela min vildaste fantasi kunde jag tänka mig att den personen som fått mig att inte vilja flytta skulle såra mig så jävla hårt. En kniv i ryggen, nu vet jag precis hur det känns. Sen att idioten inte ens kan prata med mig gör allt ännu jobbigare än vad det redan är, han borde stå för hur respektlöst hans beteende är och de orden han sa till mig. Ena sekunden står han och säger att vi såklart kommer ses även fast jag flyttar och en timme senare är han en helt annan människa och säga att han inte bryr sig ett jävla skit. Jävla skit människa
Fin helg
Haft en sjukt bra helg trots skitvädret. När fan ska sommaren komma på riktigt? Jag har druckit alkohol både fredag och lördag och imorgon och på tisdag är vi pået igen.
Fredag: började dagen med att fixa klart studentlakanen i skolan och sen få veta slutbetyget i etik och livsfrågor. Träffade sen min bästa Hanna för en kaffe och massa prat om allting. Efter det var det dags att förbereda kvällen. Tanken var att förfesta hos mig för att sen dra ut men det slutade med hemmafest istället. Sjukt go kväll trots vissa saker som hände i början av kvällen. Men kvällen va bra och slutade bäst. Vaknade redan vid sju efter bara tre timmars sömn jämte finaste a och vi spenderade några timmar i sängen och pratade om allt mellan himmel och jord.
Lördag: morgonen som började så bra med finaste pojken övergick till tårar och skrik efter massa skitsaker. Därför va det såklart alkohol som gällde igen på kvällen, en fylla löser allt. Spenderade kvällen med mina tjejer hos Lisa och hade det så kul, skitsnack och sexprat beskriver kvällen ganska bra. Min mage dödade mig dock i slutet av kvällen så va hemma redan vid tolv. Kröp ner ensam i sängen vilket aldrig är kul men somnade snabbt och med ett leende på läpparna.
Nu tittar jag på bb och taggar morgondagen, ska bli sååå himla bra!
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/895829/images/2012/pic_205228768.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/6-2/895829/images/2012/pic_205228948.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/895829/images/2012/pic_205229040.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/895829/images/2012/pic_205229067.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/895829/images/2012/pic_205229070.jpg" class="image">
